| 1. |
- Marner, Anders, 1949-
(author)
-
Semiotik och bildundervisning
- 1997
-
In: Bildforum. - Stockholm : Svenska bildlärarsällskapet. - 1101-1882. ; :1, s. 10-11, s. 34-42
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 2. |
- Wikberg, Stina, 1972-
(author)
-
Bland själporträtt och parafraser : om kön och skolans bildundervisning
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The overall purpose of the thesis is to explore the school subject Art as an arena where pupils and Art teachers do gender. The study focuses on how pupils interact and position themselves during Art lessons and in the artworks they create, and also on how their notions of Art are linked to notions of gender. The study was conducted using a range of methods for gathering data, inspired by visual ethnography. A total of 50 Art lessons have been observed. The empirical material consists of observation notes, photographs and sound recordings from the observed lessons, the artworks created by the pupils during those lessons, and also interviews with pupils and Art teachers. Included in the study are more than 70 pupils, 14-16 years old, and two Art teachers, from two different schools. The theoretical perspective is doing gender, meaning that gender is perceived as something that is accomplished through actions and interactions between people and in institutional arenas. The concepts interpretative repertoires and subject positions have been used for analysing the interviews. The pupils’ artworks have been analysed with concepts from visual semiotics. In both schools, the pupils were asked to describe their identity in pictures during the observed lessons, and in both schools the students positioned themselves in accordance with common notions of gender in their artworks. In one of the schools, girls positioned themselves as feminine using symbols such as hearts, suns and smiley faces, thus portraying a harmless and caring femininity. In the other school, girls presented themselves as preoccupied with their appearance, or as objects for the male gaze, or portrayed longing and anticipation, thus positioning themselves as passive beings. Boys in both schools positioned themselves, to a greater extent, as masculine through their interests in e.g. sports, computers, music or motor vehicles. Many of the pupils chose not to reveal too much about themselves in their pictures and instead presented themselves in an impersonal way, which is interpreted as a form of resistance to the theme, since it was going against the intentions of the assignments. Some girls resisted the teaching or the theme by working very fast to free up time that allowed them to pursue private projects, resisting in a less overt manner, to gain control of their time in the Art classroom. Some boys resisted the theme by using humour and irony in their artworks. Many boys also protested verbally and asked critical questions during instructions. The study suggests that the legacy of the ideas of the free creative expression persists in Art teaching as well as in the pupils’ notions of what Art is. The notion of Art as a subject for expressing emotions makes the subject appear as feminine to the pupils. The study also points to the importance of a clear framework for the pupils to relate to in their creative work. In the absence of this framework, gender stereotypes are more prevalent in the artworks that are created.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Skåreus, Eva, 1952-
(author)
-
Digitala speglar : föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters bilder
- 2007
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med avhandlingen är att undersöka visualiserade föreställningar om bildläraryrket vid Lärarutbildningen genom att analysera hur bildlärarstudenter i digital bild gestaltar sig som lärare, samt betydelser av kön i dessa bilder. Bilderna har analyserats diskursivt för att söka svar på frågorna: Vad är det i lärarrollen som kommer till uttryck i dessa bilder? Vilka betydelser av kön visualiseras? Vilka visuella grepp har bildmakarna använt? Hur kan man förstå de val studenterna gjort? Det empiriska materialet består av femtionio bilder, gjorda av fyrtiofem kvinnor och fjorton män. Bilderna producerades av bildlärarstudenter vid Institutionen för estetiska ämnen, Lärarutbildningen, Umeå universitet under en kurs i digital bildbehandling under åren 2000–2002. Samtliga har gett sitt godkännande att delta i studien. Avhandlingen består av två metodologiska linjer som båda bygger på bilder, dels bildskapande som pedagogisk metod, dels bildanalys som vetenskaplig metod. Bildskapande som pedagogisk metod baserar sig till stor del på den engelska fotografen Jo Spence arbeten. Bilderna antas då utgöra en arena för reflektioner kring och problematisering av yrkesrollen samt att de gestaltar föreställningar, förgivettaganden och förväntade erfarenheter inför läraryrket. I bildanalyserna har de individuella gestaltningarna betraktats som en repertoar av möjliga positioner vid lärarutbildningen som studenterna kan representera sig i. Bilderna har därför analyserats som utsagor inom den kontexten. I tolkningar har sedan en kombination av genusteorier, semiotiska och sociokulturella teorier använts. Collaget och montaget har övervägande utgjort bildernas tekniska grund och i de skapade bildrummen förekommer flertalet gestaltande grepp som intertextuella referenser till genrer inom konstvärlden och populärkulturen, allt från kanoniserade konstverk till filmer, fantasy och reklam, multipla jag, värdeperspektiv, primär- och sekundärbilder och att man satt samman olika bildkvaliteter och därmed skapat olika fiktionsgrader i bildrummen. Bilderna har delats upp i två kategorier. ”Professionen i centrum för uppdraget” gestaltar en lärare tillsammans med andra människor i en social situation vilken refererar till en yrkestradition. ”Personligheten i centrum för uppdraget” lyfter fram den gestaltades personlighet eller att andra aspekter kan rymmas i lärarrollen. Här visualiseras ideala figurer, motstånd och en intimisering av skolans praktik. För samtliga bilder finns ett genomgående tema, att skriva in lärargestalten i ämnet bild eller konst- och populärkulturen. Ämnestillhörigheten framstår som en central föreställning om legitimitet och auktoritet. När personligheten är i centrum för läraruppdraget, brukas i högre grad stereotypa gestaltningar. När läraruppdraget är i centrum gestaltas det som en social gruppaktivitet för männen medan kvinnorna gestaltar uppdraget som en individuell uppgift vilket framstår som olika föreställningar om hur femininitet respektive maskulinitet konstrueras i lärarpraktiker. Även reflexivitet eller ett prövande förhållningssätt till praktiken förekommer i högre grad i kvinnornas bilder vilket även tolkas som en förväntad feminin hållning. Kvinnors kroppar representeras inte i lika hög grad som mäns kroppar när uppdraget är i centrum. Här kan en samhällelig diskurs kring sexualiserade bilder vara verksam, men även representationer av makt- eller legitimitet.
|
|
| 6. |
- Fager, Lars, 1953-
(author)
-
Split vision : en studie av designprocessen som lärprocess i ett utbildningssammanhang
- 2017
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- This licentiate thesis is based on visual art didactics and the school subject visual art, but focuses on the design process in a college design education. The aim is to explore and understand the innovative and exploratory learning processes and the importance of visual mediation in this context. With a phenomenological approach the study focuses on design students experiences in this context. These experiences are made subject on reflection and formulation, through phenomenology and visual semiotics. The empirical materal of the study consists of interviews and sketches and images collected from student workbooks.The results of the study show that the design process does not occur by itself among the students. It must be learned. The need for learning probably also applies to the processes of creative learning in other fields. Furthermore, the results indicate that the process is best understood and appropriated in pragmatic learning situations.Three kinds of visual representations of the basic aims of process work are identified in the analysis: images for communicative purposes, images for reference and discussion purposes and images as a support for one's own thinking.From the perspective of visual art dididactics the results of the study reveals four important dimensions, wich may be of relevance as a fundamental didactic structure in efforts to promote understanding of a practice-oriented learning in context of visual mediations. Together with a split vision guiding principles, existing premises and action-based learning processes may provide a supporting unit in this structure. Based on the results, it seems important that pupils and students have the opportunity to learn to master and appropriate the creative process in order to use it in an investigative purpose. Considering the structure of the process, a didactic model can facilitate learning and at the same time provide a valuable complement to the subjective approach of inspiration in the aestetic learning process.In summary, the results of the study indicate that the fields of design and didactics are related to each other and that the field of design training can bring knowledge and experience of exploration and creative learning processes to the school subject visual art.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Marner, Anders, 1949-
(author)
-
Vilken skola vill vi ha?
- 2001
-
In: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Västerbottens-Kuriren. ; :2
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 9. |
- Marner, Anders, 1949-
(author)
-
Digital bild i undervisningen
- 2011
-
In: Bild i skolan. - Stockholm : Lärarförbundet. - 0349-2117. ; :4, s. 47-47
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 10. |
- Marner, Anders, 1949-, et al.
(author)
-
Efter orden
- 2014
-
In: Skolämnen i digital förändring. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144092690 ; , s. 273-280
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
